De florerar myter inom industrin men även inom akademin som ibland tas som sanningar. Det är myter som är oerhört seglivade och står ofta i vägen för verklig förändring eller förbättring i en organisation. Här reflekterar jag kring den andra av fyra myter som jag tycker är viktigast att krossa.

Photo by Yosuke Muroya taken March 12, 2012.

Rationella (mänskliga) beslutsfattare finns inte

Ingen människa är helt rationell. Forskning inom beslutsfattande har sedan länge lämnat idén om att vi skulle vara rationella beslutsfattare. Vi vill gärna se oss som rationella individer som fattar beslut på fakta. Det är samma sak inom industri, akademi och politik. Inom vetenskapen anstränger vi oss till det yttersta att skala ner ovidkommande fakta för att enbart teoretisera kring absolut fakta. Tyvärr (eller kanske tack gode gud i vissa fall) så är vi inte rationella.

Vi har alla våra egenskaper, erfarenhet och värdegrunder som påverkar våra beslut. Det finns dessutom väldigt intressant forskning som visar att vi är till och med så flexibla att vi kan på en hundradels sekund ändra ett beslut (omedvetet) men hävda (medvetet) att vi inte ändrat oss.

Även om vi bunkrar upp med checklistor så beter vi oss som människor i slutändan. Detta har forskning kommit fram till redan på sextiotalet men det är ändå en av de mest seglivade myterna som vägrar dö.

Varför fortsätter vi ändå att låtsas som att vi är rationella? Vi kan hävda att vi hade ett underlag när vi fattade beslutet. Därmed kan vårt beslut inte heller kritiseras på samma sätt som om vi hade tagit det ur luften eller gått på "magkänsla". Det blir också enklare om vi skalar ner verkligheten till det underlag som krävs för beslutet. Detta eftersom att ta in hela verkligheten skulle bli för komplext och vi skulle förmodligen aldrig komma till ett beslut överhuvud taget.

Nu spelar det inte så stor roll om vi fattar besluten rationellt eller inte i de flesta lägen. Där det är viktigt som vid forskning av exemplevis läkemedel då har vi utvecklat metoder som peer-review eller dubbel-blindade tester för att minimera vår personliga påverkan. Detsamma gäller industrin vid exemplvis styrning av kärnkraftverk så stöttas vårt beslutsfattande av maskinella och automatiserade säkerhetssystem.

Det intressanta är ändå varför vi fortfarande låtsas som om vi vore rationella beslutsfattande maskiner?