The Tipping Point: How Little things can make a big difference, av Malcolm Gladwell, ISBN 978-0-349-11346-3, pocket, London. (79 kr inkl. moms på bokus.com).

Jag är kanske sist på bollen med att läsa denna bok, men då får det väl vara så. The tipping point, refererar till ett begrepp som myntades av sociologer i USA på 70-talet och syftar till att när ett medelklass område får inflyttning av en viss procent afro-amerikaner, säg 20% av populationen, så tenderar ut-flyttningen av företrädevis vita medelklass människor öka. Det verkar finnas en punkt när balansen tippas över.

Gladwell har utvecklat tankar kring hur sådana här sociala epidemier får en tipping point. Hur kommer det sig att Gangnam Style blir en sådan viral succé, hur kommer det sig att Foppa tofflor hamnar i var mans hem under en sommar? En sådan sociologisk epidemi har tre karaktäristiska drag enligt Gladwell; det är smittsamt, små orsaker kan få stora effekter, förändring sker inte sakta över tiden utan under en kort dramatisk period. I dagsläget har Gangnam style haft 1,6 miljarder visningar!

Vidare utvecklar Gladwell teorin om att det finns tre förändringsagenter i en sociologisk epidemi; Lagen om de få (Mavens, connectors, salesmen), vidhäftningsförmåga (the stickiness factos) och sammanhanget (the power of context).

Lagen om de få utvecklar Gladwell vidare är att det finns något som gör att det finns enskilda människor som gör att dessa saker får en snöbolls effekt och att dessa tre olika typer behövs. Det första kategorin är sådan som länkar (connectors) det vill säga människor som länkar ihop oss varandra med stora nätverk och cirklar. Väldigt social människor som kommer ihåg namn och ansikten. Den andra kategorin, Mavens, är människor som utforskar nya saker, testar och bygger upp en ackumulativ kunskapsbank; de vet var saker går att köpa, vem som har vad och var det billigaste eller mest prisvärda finns. Säljarna är de som sprider ordet vidare.

Vidhäftningsförmåga är att det finns sätt att presentera en ide eller en produkt på ett sådant sätt att det fastnar i vårt medvetande Det kan vara små förändringar som göra att detta blir riktigt vidhäftande. Gladwell menar också att dessa som lyckas skapa trender testar olika medvetna ändringar av budskapet för att få till maximal vidhäftning. Med sammanhang menar Gladwell att vi människor påverkas mycket mer av vår omgivning och det sammanhang vi befinner oss i än vad vi trott tidigare.

Boken har ett härligt tempo och man kan hela tiden se på sin egen omgivning för att få bekräftelse på det som Gladwell skriver. Boken radar fram exempel som passar in i Gladwells te, men ett problem med den här boken, liksom många andra av den här typen där man försöker se makroförklaringar till enskilda människors beteenden, är att det är för få exempel eller fallstudier. Enskilda exempel där enskilda personer får stå som exempel på hans modell (exempelvis connectors eller Mavens). Vi vet ju att människor är mer komplexa än så och flera av oss har ju förmodligen olika drag av dessa personlighetstyper. Men framför allt blir det för få exempel för att man ska kunna säga nåt säkert.

Det andra problemet är att det kan finnas, och förmodligen finns, andra faktorer som påverkar för att en sak ska bli en social-epidemi. Andra socioekonomiska faktorer, människors levnadsstandard, styrelseskick i landet, för att nämna några. Hur stor påverkan har dessa faktorer på en spridning. Exempelvis hur kommunicerar man i det området eller områdena. Gladwell tar bla ett exempel från Amerikanska frihetskriget där två mänrider och var sitt håll för att varna om britternas mobilisering, varav den ena lyckas få till en motståndsrörelse och den andra gör inte det. Det jag tänker hela tiden är på att kanske den andra red in i ett område som hade fler brittiska sympatisörer.

Det tredje och största problemet för mig, när jag läser boken är att jag har svårt med författare som okritiskt vandrar mellan olika forskningsfält, i det här fallet biologi/virologi och sociologi, mellan naturvetenskap och socialvetenskap, och antar att samma mekanismer finns mellan en spridning av ett virus (vidhäftningsförmåga) och ett socialt fenomen. Det tål att sägas att det kan funka bra som en analogi men vi kan inte anta sådana samband.

Oavsett så är detta en, välskriven, lättläst,  inspirerande och tänkvärd bok i dessa tider då, speciellt via sociala medier, YouTube, saker ibland får fäste och sprids som en löpeld. Jag tycker också att Gladwells tes på något sätt går att använda sig av i vardagen. Därför rekommenderar jag att låna den.